Eller läsa. Tove Leffler i DN:
Om man behöver skilja hjärtat från hjärnan är det ju något fel. Så fort man använder orden "känslomässigt" eller "naturligt" så håller man på att befästa någon gammal ordning. /.../ vi befäster våra könsroller allra mest i våra privata relationer.
Damn right! Efter sex år i en relation som på många sätt vände upp och ner på traditionella könsroller (jag snickrade, han lagade mat) där det var självklart att vi skulle dela lika på barnledigheten, kom jag in i ett neandertalförhållande, i könsrollshänseende. Hur gick det till? Eller, ja, nu gick det ju inte till särskilt länge. Men halvt på skämt, halvt på allvar, tanken att utforska min lesbiska sida mer i framtiden har slagit mig. Det händer ju mycket oftare att jag ser vackra, attraktiva kvinnor på stan än dylika män. Det händer ju oftare att jag har intelligenta och givande samtal med kvinnor än med män. Varför inte gå hela vägen? Får väl skaffa mig en 20-årig älskare om saknaden efter testosteron skulle bli för stor. 20-åriga män/pojkar vet man i alla fall var man har.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar