Under det senaste året har jag tänkt allt oftare på att byta jobb. Jag är ganska less på att sitta ute i en norrförort tillsammans med människor som upplevde sina glansdagar på 70-talet och försöka få dem att göra saker de inte vill. Det mål som sakta men säkert utkristalliserat sig är ett jobb inne i stan med folk som liknar mig själv lite mer. I sådant som ålder, musiksmak, kulturintresse. Det som ändå har gjort att jag har stannat är mest lönen och förmånerna, den trygghet det innebär, samt det faktum att det inte vimlar av jobböppningar för sådana som mig, på arbetsplatser med folk enligt beskrivningen ovan.
Men idag kom jag i alla fall på en fördel till med mitt nuvarande jobb: Man känner sig sjukt snygg på blåa linjen. Till skillnad från om man hade jobbat inne i stan med alla fashionistas, så kan man på blåa linjen lätt vara piffigast i vagnen, i alla fall 3 dagar i veckan.
(Eller greppar jag efter halmstrån?)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar