Foto: Petter Brandt
Första gången jag hörde talas om Ark var i omklädningsrummet till gympan i gymnasiet. Maria hade varit på Emmaboda och sett det här bandet, som skulle vara väldigt bra. Första gången jag själv såg dem var i Värnamo Folkets hus. Efter spelningen blev det efterfest i en killes källare, Ola sjöng med och showade till The Doors-skivan, tills pappan i huset kom ner i morgonrock och sa åt oss att gå därifrån.
Därefter sprang jag på medlemmarna i bandet lite här och där. Minns en gång att vi träffade en exalterad Jeppson, som hade plankat in på Hultsfred genom att bli insmugglad i ett väska. Var på efterfest hemma hos en annan bandmedlem härom året i Stockholm, men jag kan faktiskt inte minnas om jag har sett en live-spelning med dem sedan den där kvällen i Värnamo, för elva år sedan.
Nu står Ola istället på stora scenen i Arvika och showar, och han strålar verkligen. Budskapet är hippie, men jag kan inte låta bli att le, och tycka att det är väldigt fint ändå, att det är sånt där som folk, kanske framförallt osäkra tonåringar, behöver höra. Let your body decide where you want to go. Fint.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar