En jobbig grej med att vara jag

Jag drömmer väldigt mycket, och kommer varje morgon ihåg minst en dröm. Ibland drömmer jag riktigt underhållande saker, som filmer från början till slut - det är inte ens säkert att jag är med i själva drömmen. Ibland drömmer jag mardrömmar, men lyckas för det mesta, likt en MacGyver, lösa de mest trixiga situationer. I drömmarna alltså.

Men.

Jag drömmer också snuskiga saker, om personer jag inte alls vill drömma snuskiga saker om. Manlig chef? Det är bara en tidsfråga innan mitt undermedvetna simulerar otillbörligt umgänge. Medelålders körskolelärare, kompisar, pojkvänners kompisar - Freud hade älskat att analysera mig... Och jag kan inte bara släppa det heller. De där bilderna dyker upp på näthinnan när man minst anar det, och jag rodnar och stammar såklart alltid när jag träffar personen i fråga nästa gång.

Och nu, häromnatten, drömde jag en sådan där dröm om Jocke Apa, av alla människor. Det var nakenbad i badkar (och det var fler än vi däri). Mötte honom nyss här utanför, fick hjärtklappning, skämdes och stirrade ner i gatan och kom först i efterhand på att vi faktiskt blev presenterade för varandra för ett tag sedan, att jag kanske borde ha hälsat.

En skitjobbig grej med att vara jag alltså.